Reijo Koskelo, Osmo Hänninen, Risto Pohjolainen
Kuopio universitet, Avdelningen för fysiologi
1.1.1999–30.11.2001

Respons från gymnasieelever som överväger sadelstolen och det justerbara bordet

Syftet

Syftet med studien var att ta reda på om det finns skillnader i muskelsystemets effekt
vid användning av antingen en sadelstol och ett justerbart bord eller stol och bord i konventionell modell som arbetsstationer för gymnasieelever. Känner eleverna att de gynnas av den justerbara arbetsstationen? Hjälper de justerbara stolarna och borden till att korrigera studenternas felaktiga arbetsställningar och gör de nytta för studenterna, skolarbetet och skolan

Material

Studien genomfördes i finska gymnasier i Rautalampi och Suonenjoki. Testpersonerna omfattade 16 flickor och 14 pojkar i 18 års ålder. Eleverna i Rautalampi använde sadelstolar och nya sänkbara bord. Eleverna i Suonenjoki använde konventionella stolar och bord.

Jämförelsen gjordes mellan

• Normal, konventionell skolstol, utan möjlighet till anpassning
• Normalt, konventionellt skolbord, utan möjlighet till anpassning
• Sadelstol med hjul (Salli-sadelstol) med höjdjustering
• Justerbart bord (Martela) med höjd och lutning enligt personens längd

Mätningar

Den myoelektriska aktiviteten mättes med genomsnittselektromyografi (EMG). Muskelspänningar i den nedre delen av trapezius och L1-2-musklerna i ryggen mättes på testpersonerna med disponibla bipolära ytelektroder. Digitalkamera användes för att mäta kyfos, lordos och skolios. Studenterna fick också fylla i ett frågeformulär om deras hälsotillstånd.

Resultat

Sjukdomar: Det visade sig att under de två månaderna före undersökningen hade 23 av 30 studenter lidit av smärta i nacke och i axelpartiet och 19 av 30 klagade över huvudvärk. Det fanns inga skillnader mellan könen eller mellan skolorna. Under uppföljningen av problemen hade problemen i nacke och i axelpartiet minskat betydligt hos studenterna i Rautalampi, däremot i Suonenjoki hade problemen minskat i betydligt mindre skala. Den subjektiva uppskattningen av huvudvärk och smärtor i ländryggen hade minskat bland Rautalampis studenter under den 24 månader långa uppföljningen, men detta var dock inte statistiskt signifikant. Bland eleverna i Suonenjoki hade inte huvudvärk och smärtor i ländryggen minskat.

EMG: Muskelspänningarna i trapezius- och L1-2-musklerna bland eleverna i Rautalampi minskade statistiskt signifikant (p <0,01). Hos studenterna i Suonenjoki var spänningarna i trapezius och erectors i princip oförändrade. Däremot ökade spänningarna i L1-2-musklerna signifikant (p> 0,01) under uppföljningen.

Kyfos och lordos: I den ursprungliga undersökningen bland eleverna i Rautalampis var kyfos av bröstryggraden i genomsnitt 44,2 grader när de stod i givakt. Efter 24 månaders uppföljning var det statistiskt mycket signifikant lägre, 30,13 grader (p-värdet 0,000). Samma genomsnittliga värde hos eleverna i Suonenjoki var 41,13 grader i den ursprungliga undersökningen och efter 24 månaders uppföljning var det 37,92 grader. Rautalampielevernas lordos i ländryggen var först 37,47 grader och slutligen 25,73 grader, vilket är statistiskt signifikant. Hos Suonenjoki eleverna var lordos först 37,13 grader och minskade avsevärt till 32,52 grader (p-värde 0,024).

Skolios: I de inledande mätningarna av skolios hade Rautalampieleverna 92,12 grader och efter 24 månaders uppföljning var det betydligt mycket lägre, 90,22 grader (p-värdet 0,000). Resultatet visar statistiskt mycket signifikanta förändringar mot det bättre. Å andra sidan var skoliosen bland Suonenjokieleverna vid de inledande mätningarna 90,30 grader och i de sista mätningarna 90,57 grader. Där fanns inga signifikanta förändringar. Skolios uppstod oftare i bröstryggraden än någon annanstans i ryggraden.

Gymnasie-eleverna i Rautalampi, som använde interventionsmöbler fick bättre betyg i språk och matematik än eleverna i Suonenjoki studenter, enligt tabellen nedan.

(Koskelo, Vuorikari, Hänninen 2007. Sittande och stående arbetsställningar korrigeras med justerbara möbler, med sänkt muskelspänning hos gymnasie-elever. Kuopio universitet, Finland)

I tabellen visas en jämförelse mellan interventionsvärdena (n = 15) och kontrollvärdena (n = 15) på gymnasie-elevernas betyg, som visar medelvärdenas förändring mellan olika skolor och grupper inom språk, matematik och markeringar i vetenskapliga ämnen med statistisk signifikans (P-värde). De bättre betygen inom interventionsgruppen kan möjligen ha samband med de bekvämare skolmöblerna och de minskade nack- och skulderproblemen.

Slutsatser

Under den 24 månader långa uppföljningen skedde förbättringar i de posturala avvikelserna och i hållningen bland Rautalampistudenterna. Muskelspänningarna minskade bland de elever som använde höjdjusterbara sadelstolar och justerbara bord jämfört med de elever som använde de traditionella möblerna. De fick också bättre betyg än kontrollgruppen.

Arbetsstationens justerbarhet förbättrar avsevärt ergonomin i skolarbetet. Forskningsresultaten har stor betydelse för konstruktionen av studentarbetsstationer som är ergonomiskt utformade och låter studenterna arbeta utan ryggsmärtor eller nack- och axel problem.